Det är många som känner igen sig i detta, hoppas och tror jag i alla fall.
Man bestämmer sig för att gå och handla lite lagom oskyldigt. Behöver inte vara så mycket man ska handla, kanske bara mjölk och bröd eller kanske lördagsgodis inför en filmkväll med kompisar eller sin respektive.
Man tar en kundkorg och letar upp det man skulle ha plus annat för man kommer alltid på att exempelvis smöret snart är slut så det är bättre att ta det säkra före det osäkra!
Sedan så träffar man någon bekant i affären och börjar prata lite skit om diverse saker och avslutar med ett "Vi ses" eller "Du får ha det så bra".

Inget fel alls med detta, tvärtom så tycker jag det är trevligt att få småprata lite så att handlandet inte nödvändigtvis blir så gravallvarligt. Problemet åtminstone jag har är om man stöter på samma person en gång till. Man säger det inte högt men möts ögonen en gång till så blir hela situationen väldigt pinsam i och med att man redan sagt farväl. Likadant om man ska ställa sig i kö och personen i fråga står längst bak i en, då brukar jag välja en annan.

Frågan är väl bara varför man gör så? Jag trodde länge att jag var ensam om detta lite konstiga beteende men allt eftersom jag pratat med andra om det så känner de igen sig och gör likadant.

Kan ju även vara den där svenska mentalitet som ju ändå är vida känd. Alla som sett Hipp!Hipp! vet vad jag pratar om;

Vågar inte säga till om någon tränger sig före i kön, tittar i nyckelhålet för att vara säker på att man inte möter någon i trappuppgången osv. Jävligt roligt men dessvärre sant, vi är försiktiga av oss av någon anledning.