Idag när jag kom hem från gymmet så berättade Nicole att hon uppdaterat min blogg lite med små ikoner som jag kan använda när jag recenserar och det tyckte ju jag var bra.
Så nu tänkte jag att jag skulle ta och använda mig av detta, dels för att jag inte skrivit något idag och dels för att om hon nu tagit sig besväret att göra detta så är väl det minsta jag kan göra är att använda det

Såg precis Patrik 1.5 med Nicole och mot min förväntan så var den faktiskt rätt så bra. Jag är i vanliga fall inte svag för svenska filmer, det känns oftast bara tafatt på något sätt.
Hursomhelst, här kommer en recension i alla fall!

Filmen handlar om Sven och Göran, två medelålders män som drömmer om det perfekta Svenssonlivet med villa, volvo, hund och barn. De är gifta sedan en tid tillbaka och har ansökt om att få adoptera och får besked om att de ska få adoptera en liten pojke, Patrik, på 1.5 år. Glädjen är stor och de förbereder Patriks rum minutiöst. En dag dyker dock en 15årig pojk upp vid namn Patrik och han förklarar att han har blivit skickad från socialen. Sven och Göran förstår ingenting utan beger sig direkt till socialen för att reda ut allting och får då veta att det blivit fel i pappersarbetet och att det är rätt Patrik men att det blivit en felskrivning när det gällde hans ålder.
Patrik är en småkriminell yngling med ett brokigt förflutet med visiter på både ungdomshem och diverse fosterfamiljer. Sven är inte alls glad i Patrik, som även visar sig vara väldigt öppen med både sin homofobi och sitt missnöje med det mesta, medans Göran försöker göra det bästa av situationen.
Göran och Patrik kommer bra överens medans Sven hamnar utanför och lämnar till slut Göran.
Samtidigt som Göran ensam får ta hand om Patrik så brottas han med enormt mycket undertryckt ilska för all diskriminering han får utstå varje dag av både grannar och patienter för att han är homosexuell men bägaren hinner inte rinna över då han finner en inre glädje tillsammans med Patrik, som även han har demoner som han måste brottas med. Samtidigt växer en gemensan vänskap om mänsklig kontakt och om förståelse för varandra.



Jag personligen fann denna filmen bra och varm på något sätt. Jag kunde identifiera mig med Göran på något sätt, som på sitt lugna och sansade sätt ändå kan vara snabb med kommentar som får en vara tyst. Sven är lite mer av en gnällspik som gärna säger vad som är fel men som inte riktigt tar tag i sina problem och får oftast betala för det.
Jag rekommenderar denna filmen och fann mycket glädje, så Patrik 1.5 är en film du bör se!

Betyg: