Noice, booze and tattoos

Har nu snokat runt lite i andras bloggar för att kunna göra min egen blogg lite bättre (hämta inspiration, se vad som gör andras bloggar intressant) utan att för den sakens skull ändra drastiskt på mitt skrivande eller typ skriva om vilka parfymer jag brukar använda. Jag tycker inte det är intressant att läsa alls och därför kommer jag inte att skriva om det.

Något som jag, precis som väldigt många andra, intresserat mig väldigt mycket den senaste tiden är tatueringar. Nu har jag varit tatuerad sen nästan 4 år tillbaka men nu är det mer att det är intressant att titta på vad gamla klasskamrater eller kompisar låtit pryda sina kroppar med. Det är ju roligare att se tatueringarna i verklighet men ibland kan man inte bärga sig eller så finns bara det alternativet.
Vissa är roliga att titta på och man kan se att det har ett syfte eller att motivet åtminstone är coolt och som passar bra in på dennes personlighet. Jag är ju svag för old/new-schoolmotiv så jag blir ju självklart gladast om jag får se några sådana, såvida det inte är exakt likadana som jag själv har =)

Jag blir dock bara trött när jag ser tatueringar som bara är till att följa en trend. Ett bra exempel är David Beckhams skyddsängel som jag sett lite väl många kopierat. Jag menar, det är ett väldigt snyggt motiv men det känns så himla opersonligt att bara kopiera rakt av.
Likadant med kompisgäng som alla har likadana tatueringar, nästan i stil med "har du en sån så ska jag också ha det" ungefär som om det vore kläder.

Tatueringar är för mig lite mer "seriöst" än kläder då det varar för evigt och kläder kan man ju faktiskt byta ut helt utan problem.
Men som jag skrev i föregående inlägg så är detta en blogg utan pekpinnar utan bara med personliga åsikter från yours truly.

Eller vad säger ni, vad är er allmäna uppfattning?

 

Inga av mina egna men jag ville ge er en inblick om vilka sorters tatueringar jag själv är svag för

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0